Grön kapitalism bromskloss eller framgångskoncept?

skriven av Leif Engström 

Ekomodernism och “grön kapitalism” har blivit helt dominerande i debatten om hur vi ska nå hållbarhet. Sedan länge handlar inte den dominerande miljödebatten om gränserna för vad vår planet och miljö tål utan hur kapitalismen, med ökande konsumtion, ska bli själva lösningen på miljöproblemen.

“Miljövänliga produkter” lyser neongröna i reklamen. Det spelar ingen roll om det handlar om oljebolag, hushållsmaskiner, elektronik eller rengöringsmedel. Alla beskrivs som gröna. Köpte du den senaste “miljövänliga” grästrimmern för ett år sedan så gör du en insats för miljön om du byter upp till årets modell som beskrivs som än mer gynnsam för miljön. Idéen om en grön kapitalism bygger på tron att det är andra värden än mesta möjliga avkastning som styr vår ekonomi. Men så  är det ju inte och har aldrig varit. Vår konsumtionskultur har på ett bedrägligt sätt flätats samman med hållbar utveckling och lösningen på miljöproblemen. Eftersom att vår ekonomi gjorts strukturellt beroende av tillväxt passar den ökade omsättningshastigheten av varor både politiker, företag och förstås rastlösa nutidsmänniskor i dess jakt på lycka.

Man kan förstås vända på det och säga att förhållningssättet varit det enda möjliga för att få med företag, politiker och medborgare på det “gröna” tåget. Men som kritiker ser vi risker och detta som ett hinder för att långsiktigt lösa de verkliga miljö- och resursproblemen. Vår omsättningshastighet av produkter och tjänster samt förbrukning av mer eller mindre ändliga resurser kommer aldrig att bli en möjlighet för en större del av jordens befolkning. Trots det har vi, både i retoriken och praktiken, beslutat att vår livsstil inte är förhandlingsbar. Ett förhållningssätt som inte bådar gott när kampen om resurserna hårdnar.

Förespråkarna för “grön kapitalism” anser att de uppkomna bristerna på tex fossila bränslen via prismekanismen kommer att styra marknaden åt andra alternativ. Det kan möjligen fungera när det gäller insatsvaror. Men när t ex olika arter av matfisk minskar ökar priserna vilket gör “varan” än mer exklusiv och fortsatt lönsam att fiska. Detsamma gäller handeln med utrotningshotade djur, exklusiva trädslag och många andra områden.

Så länge det finns ett gemensamt intresse (kostnaden) av att minska mängden insatsvaror och energi låter grön kapitalism logisk. Men den logiken faller snabbt när vi blir allt fler samtidigt som vi ständigt påverkas att öka vår konsumtion. All kraft, knep och kunskap som används för att få oss att konsumera mer och snabbare är oändligt mycket starkare än dess motkrafter. Planerad produktföråldring (Planned obsolescence) är ett verktyg som producenter använder alltmer för att öka omsättningshastigheten på produkter. Planerad produktföråldring kan ske via reklam (upplevd föråldring) och via fysiska begränsningar, servicekostnader eller mjukvarumässig föråldring. Sammantaget finns inget intresse för återhållsamhet varken hos politiker eller marknaden. Bara lägre insatsvaror och energi per producerad enhet.

Men att myten om hållbar utveckling via grön kapitalism är så stark är inte konstigt. Den politiska makten representeras ofta indirekt av kapitalstarka intressen. Vår välfärd, arbetstillfällen, pensioner allt ha gjorts beroende av ekonomisk tillväxt. För att lösa upp dessa knutar krävs så stora förändringar att de flesta politiker kapitulerar. Det är betydligt enklare och tryggare för karriären att ansluta sig till den gröna kapitalismens “lösningar”.

Så var ska förändringen komma ifrån? I Naomi Kleins “Chockdoktrinen” – där nyliberalismen drev igenom sin agenda i skuggan med hjälp av stora kriser kan den “gröna revolutionen” kanske utnyttja motsvarande “chockverkan”. En kris är knappast något vi eftersträvar men en storskalig ekologisk, ekonomisk eller social kris som tvingar både kapitalism och politik mot väggen kan kanske göra det möjligt att förändra samhället i grunden och paradoxalt innebära en positiv vändning. Det förutsätter att vi har en medveten befolkning och en  fungerande och utvecklad demokrati. Om inte, riskerar lösningarna att antingen formuleras av mörka krafter, alternativt av samma ordning som orsakat problemen.

 

7 reaktioner på ”Grön kapitalism bromskloss eller framgångskoncept?”

  1. Skrev en kommentar i ämnet på Mynewsdesk. Mest intresserad av det radikalt ökade begreppet hållbar utveckling eller att vara hållbar. Vilket alla verkar vara idag. Även om definitionen inte är otydlig är det i varje fall inte tydligt att man uppfyller kraven för hållbarhet, trots att man som oss, säljer och utvecklar LED till exempel som sänker energikostnaderna väsentligt bara det, vi planterar träd och saluför just nu en hel del solcellsdriven självgående belysning som gatlampor utan sladdar och ström exempelvis. Vi arbetar även socialt på flera punkter och försöker hjälpa till där vi kan. Vi har fler kvinnor än män anställda och det har visat sig mycket lyckat. Vi har frågat en annan aktör vad de gör för miljön och de bara tittade på oss undrande. Är vi hållbara trots allt vi gör rent affärsmässigt? Vi på Eco gör hållbarhetssatsningar där vi tror det kan få bäst effekt med de medel vi har och här är några: https://ecobysweden.se/aktuellt där särskilt bostadsrättssatsningen är något vi hoppas på som pågår i skrivande stund och hela året ut 2017. Den ersätter många tusentals watt och gör direkt en konkret skillnad. Vid sidan av det är det ibland svårt att mäta den faktiskt miljönytta vi de facto gör. Varje utbytt lampa är ju en minskning av energin o sig mellan 1/10 och 1/5 i sämsta fall så bara en glödlampa räcker så har man gjort en hel del. Man behöver inte släcka den nya lampan lika ofta i varje fall. Men har man varit hållbar?
    Är en korv hållbar? Är arbeten gröna? Finns det hållbara Finns det något hållbarhetskrav? Och framför allt. Hur många uppfyller kriterier för hållbar utveckling enligt KTH:s hållbara utvecklingsmodell? Många gör det utan att ens känna till begreppen, det är kanske lite anmärkningsvärt.
    https://publish.mynewsdesk.com/se/edit/news/235585

    Det går inte att göra mer än att följa ekodesigndirektivet och öka den allmänna medvetenheten. Konsumtionen är man partisk det lämna därhän. Men om det ska dryftas i förbigående så är det inget som verkar avta på något sätt. Vi måste dock ändra våra vanor och bejaka den verkliga ekodesignutvecklingen som pågår (energieffektivisering). Den är stor del av den energireducering med 20 procent vi ska se fram till år 2020 och sedan 5 procent till år 2030. Det ska slutligen nämnas att miljöfrågan verkan ha gått många av vikt helt förbi och det är bekymrande i sig. Som att helt blunda för ett problem av den magnituden är som att förneka en potentiell utrotning av människan. Det finns väl ingen idag som tvekar om miljöhotet. Och hur sköra vi är och vilka konsekvenser det har har väl ingen heller missat om den tänker till lite extra. Det räcker med ett elavbrott så är vi tillbaka på stenåldern. Då var det i varje fall hållbart!

  2. Att energieffektivisera är förvisso bra men dagens konsumtionssamhälle står för så pass stor del av miljöproblemen så det är knappast genomförbart att lösa miljöproblemen utan att vi gör någonting åt drivkrafterna i dessa system. Sen bör jag nämna, i all välmening, att Grön Nystarts kommentarsfält inte bör användas i reklamsyfte.

    1. Det förstår jag mycket väl. Det är egentligen emot vår policy också. Men vi som står för energieffektiviseringen eller i varje fall informationen om den och den är inte att bortse ifrån. Konsumtionen och det den kräver är grunden av problemet i sig. Alla säger att jag gör ingen skillnad men så är det faktiskt inte. Varje medveten medborgare gör skillnad. Vi försöker i första hand sprida ett budskap. Det torde vara ett inslag av propaganda om man ska försöka kategorisera inlägget dock. Jag vet mycket om el och energi och inte minst energieffektivisering och delar gärna med mig därav de delade länkarna.

  3. Jag försöker oftast att inte bli politisk om det inte är motiverat. Politik har låg förankring vetenskapligt och det är delvis den praktik vi försöker åstadkomma även om den kanske förklaras på ett akademiskt sätt med speciella termer osv. Ser dessvärre inte någon ljusning på miljöproblemet som så utan det vi gör är att sakta ner processen att ta flera år än få. När inte ens delar av världens makthavare inser att det finns ett miljöproblem är det inte enkelt att spela David mot Goliat men som sagt om varje medborgare gör det lilla och särskilt tänker på energieffektivisering på allvar kommer det göra skillnad. En djupdykning enligt mig finner drivkrafterna i ekonomin. Och oljan. Det är ett äktenskap dömt att misslyckas…

  4. Min ingång till det hela är ganska enkel. Miljöproblemen måste lösas om vi skall ha en rimlig värld att lämna över till våra barn. Det nuvarande ekonomiska systemet tar sin näring ur just vårt konsumtionssamhälle som ständigt kräver tillväxt.

    Denna konsumtion orsakar problem i flera led. Först i själva produktionsledet sedan i distributionsledet och slutligen i destruktion. Så om vi kan reformera roten till det onda genom att t ex få betydligt längre livslängd på våra produkter så ger det effekt i alla led. Problemet med en sådan reform är att vårt ekonomiska system inte klarar av detta. I valet mellan att då ge upp kontra att jobba för att reformera det ekonomiska systemet så föredrar jag reformer.

    1. Jag håller med. Som belysningsreformen ingen pratar om som verkställs just nu. Därför är ekodesign så viktigt då det genomsyras av ett långsiktigt tänk redan i produktions- och utvecklingsfasen av produkten. Ekodesign innebär kort att man redan i utvecklingen av produkten i form av tillverkning, prestanda och livslängd integrerar ett långsiktigt perspektiv i och hållbarhetstänk ända ner till slutanvändning av produkten. Det är vad som menas mee ekodesign och det gäller alla nya elprodukter. Inte bara belysning. Det gäller det mesta även nya sommardäck ska ha CE-stämpeln och de nya energikraven A++.

    2. Jag håller med. Som belysningsreformen ingen pratar om som verkställs just nu. Därför är ekodesign så viktigt då det genomsyras av ett långsiktigt tänk redan i produktions- och utvecklingsfasen av produkten. Ekodesign innebär kort att man redan i utvecklingen av produkten i form av tillverkning, prestanda och livslängd integrerar ett långsiktigt perspektiv i och hållbarhetstänk ända ner till slutanvändning av produkten. Det är vad som menas med ekodesign och det gäller alla nya elprodukter. Inte bara belysning. Det gäller det mesta även nya sommardäck ska ha CE-stämpeln och de nya energikraven A++. De nya produkterna, i varje fall belysningen, har en ny livslängd som ingen är van med och som kommer göra många arbetslösa när den första vågen lagt sig. LED håller hur länge som helst egentligen. Men miljöprestandan gäller egentligen alla konsumentprodukter som kan lämna spår i naturen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *